Måste alltid allt prövas? – en nyanserad syn på förvaltningsdomstolarnas fullständiga prövning vid förvaltningsrättsligt överklagande

Vid förvaltningsrättsligt överklagande (”förvaltningsbesvär”) prövar de svenska förvaltningsdomstolarna det överklagade myndighetsbeslutet utifrån dess laglighet såväl som dess lämplighet. Detta brukar beskrivas som att domstolen genom överklagandet träder i beslutsmyndighetens ställe. En så omfattande domstolsprövning, utan några egentliga begränsningar, kan ses som helt unik vid en jämförelse med andra rättsordningar. Den svenska ordningen har många fördelar, men också ett antal praktiska och principiella nackdelar. I denna artikel förordas en mer nyanserad syn på de svenska förvaltningsdomstolarnas fullständiga prövningsrätt och att domstolsprövningens omfattning måste kunna tillåtas att variera beroende på målens beskaffenhet. Resonemangen och slutsatserna i artikeln grundar sig främst på jämförelser med hur frågan om domstolsprövningens omfattning behandlas i andra rättsordningar samt erfarenheter av hur de svenska förvaltningsdomstolarna rent praktiskt hanterar mål där den tillämpliga lagstiftningen ger beslutsfattaren ett stort handlings- och/eller bedömningsutrymme.