Offentlighet eller dataskydd som ledande princip i EU:s integrerade förvaltning?
Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2018 1, mars 2018 s. 91–114
Informationshantering har kommit att bli en central del i samarbetet mellan EU:s institutioner, myndigheter och organ och nationella myndigheter, vanligen benämnt den europeiska integrerade förvaltningen. En stor del av de kontakter som tas mellan de samarbetande myndigheterna rör insamling, delning och spridning av information, både i myndigheternas faktiska förvaltning och som underlag i enskilda ärenden. Reglering av informationshantering har utvecklats till ett viktigt policyområde för EU-lagstiftaren, med bl.a. en strategi för en inre digital marknad och en ny allmän dataskyddsförordning som träder i kraft i maj 2018. Därutöver har EU-domstolen utvecklat en progressiv praxis till skydd för den grundläggande rätten till skydd för personuppgifter. En viktig fråga ur svenskt perspektiv är hur utvecklingen påverkar den svenska offentlighetsprincipen, såsom den kommer till uttryck i tryckfrihetsförordningen. I artikeln analyseras rättsfall från EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen där intresset av offentlighet respektive dataskydd har ställts mot varandra, liksom förslaget om reglering av informationshantering i ReNEUALs modellag för den europeiska förvaltningen. Frågan som ställs är om Sverige kan fortsätta att ha offentlighetsprincipen som den ledande principen för sin förvaltning, när förvaltningen i en allt större utsträckning samverkar och delar information med europeiska och nationella organ inom EU:s integrerade förvaltning?
Fler artiklar av samma författare
Förord
Publicerad i Kreativitet, strategi och etik i rättsvetenskap, februari 2023 s. 7–8
Inledning
https://doi.org/10.53292/53e4102f.593abdfd
Publicerad i Kreativitet, strategi och etik i rättsvetenskap, februari 2023 s. 9–12
Forskningsetik och rättsvetenskap
https://doi.org/10.53292/53e4102f.fe59e97d
Publicerad i Kreativitet, strategi och etik i rättsvetenskap, februari 2023 s. 13–40