Skydd för berättigade förväntningar i svensk förvaltningsrätt? – Negativ rättskraft, EU-rätt och styrning av förvaltningen

Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2017 4, december 2017 s. 637–650

139
384

En grundläggande fråga i den allmänna förvaltningsrätten är var gränserna ska gå för möjligheten att ändra meddelade beslut. I svensk förvaltningsrätt har denna fråga traditionellt besvarats med hjälp av principer om (förvaltningsrättslig) negativ rättskraft. I EU-rätten har det däremot under inflytande av andra medlemsstaters rättstraditioner utvecklats en unionsrättslig princip om skydd för berättigade förväntningar. I artikeln undersöks vad principen om berättigade förväntningar betyder för svensk allmän förvaltningsrätt i fråga om ändring av beslut som är gynnande för den enskilde. Artikeln uppmärksammar hur EU-domstolens rättspraxis och HFD:s avgörande i HFD 2016 ref. 13 gör att svenska förvaltningsmyndigheter ibland måste beakta EU-rättens princip om berättigade förväntningar i stället för de traditionella svenska principerna om negativ rättskraft. På ett mer övergripande plan är frågan för artikeln vad tillämpning av en princip om berättigade förväntningar innebär för rollfördelningen mellan lagstiftaren och myndigheternas beslutsfattande i enskilda fall.