Är sammansättningsreglerna för förvaltningsdomstol i första instans ändamålsenliga i ett processrättsligt perspektiv?
Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2021 3 : Temanummer Förvaltningsprocesslagen 50 år, juli 2021 s. 399–412
I artikeln redovisar författaren sammansättningsreglerna för förvaltningsdomstolarna i första instans, dvs. förvaltningsrätterna, främst utifrån rättens behov av sakkunskap i den dömande verksamheten. En översiktlig jämförelse med sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna görs också. Därefter följer några ord om förvaltningsdomstolarnas respektive mark- och miljödomstolarnas processledningsplikt och utredningsansvar. Artikeln avslutas med en diskussion av om dagens sammansättningsregler är ändamålsenliga i ett processrättsligt perspektiv. Sammanfattningsvis menar artikelförfattaren att tiden är mogen för en bred översyn av sammansättningsreglerna för både förvaltningsdomstol och mark- och miljödomstol. En sådan översyn skulle enligt författaren kunna utgå från att rättens sammansättning – med sakkunskap i eller utanför rätten – bör korrespondera med synen på omfattningen av rättens processledningsplikt och utredningsansvar.
Fler artiklar av samma författare
Kontraritetskravet i den förvaltningsprocessrättsliga klagorätten
https://doi.org/10.53292/b90a9434.70de6297
Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2023 4, november 2023 s. 421–436
NJA 2022 s. 763 (Planavgiftstaxan). Det har ansetts förenligt med regleringen i plan- och bygglagen samt självkostnads- och likställighetsprinciperna att i samband med ett beslut om bygglov ta ut planavgift enligt den taxa som gällde vid bygglovsbeslutet
https://doi.org/10.53292/d32dfd4b.c4794d06
Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2023 1, februari 2023 s. 115–122