Krav och resurser i balans: analys av arbetsmiljörättens nya regel mot stress

Hög arbetsbelastning är idag den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade hälsobesvär. Historiskt sett har ramlagsreglerna i arbetsmiljölagen, som syftar till att förebygga uppkomst av stressrelaterad ohälsa, sällan blivit genomdrivna rättsligt. I mars 2016 trädde emellertid AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, i kraft. Den största nyheten är regleringen av hur stressrelaterad ohälsa ska förebyggas. 9 § OSA anger att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning, vilket innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. I denna artikel ska undersökas hur 9 § OSA kan förstås mer specifikt, hur bestämmelsen förhåller sig till arbetshälsoforskning, hur den passar in i sitt arbetsmiljörättsliga sammanhang samt i vilken utsträckning och på vilket sätt den tillämpas rättsligt, främst genom Arbetsmiljöverkets beslut om förelägganden och förbud.