Digitala personlighetstjänster – något om skyddet för personuppgifter utifrån ett konstitutionellt perspektiv

Kommersiella söktjänster som tillhandahåller och paketerar personuppgifter åtnjuter grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), givet att de har erhållit utgivningsbevis. Rätten till skydd för personuppgifter har fått stå tillbaka till fördel för yttrandefriheten. Det förhåller sig dock så att den europeiska rättsutvecklingen under senare år allt starkare betonat integritetsskyddet, med avgöranden som utmanar den obegränsade tillgängligheten av sådana uppgifter. EU-domstolen och Europadomstolen har i detta sammanhang framhävt att kommersiella söktjänster som exploaterar personuppgifter måste balanseras mot rätten till skydd för personuppgifter och rätten till privatliv. Någon sådan balansering föreskrivs inte i YGL.

Högsta domstolen beslutade i mars 2023 att återförvisa ett mål om integritetskränkning genom kommersiell publicering av personuppgifter. Detta öppnade upp för en nationell rättsutveckling där balansen mellan GDPR och yttrandefrihet är i fokus. Även om det i det aktuella målet nåddes en förlikning, är frågan om integritetsskydd och yttrandefrihet fortsatt relevant, med flera klagomål till Integritetsmyndigheten. Vidare avvisade riksdagen under våren 2022 regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar personuppgifter om lagöverträdelser. Förhållandet mellan svensk rätt och europarätt, liksom hur man ska hantera motsatsförhållandet mellan dem är fortsatt högaktuell.