Allt är inte vad det synes vara – något om rättsliga strukturer, forskarens blick och den svenska rättsstatens sköra väv

Artikeln belyser hur nutida rättsutveckling kräver en förståelse av juridiken som ett system som består av lager på lager där nationell rätt har att samverka med unionsrätt, EKMR, internationella konventioner och överordnade principer. Genom personuppgifts- och yttrandefrihetsfrågor illustreras hur europeisk praxis i ökande grad nu omformar den svenska förståelsen av yttrandefriheten. Vidare diskuteras hur EU-domstolens skiftande tolkningar av unionsmedborgarskapet kan skapa rättslig osäkerhet och påverka tilliten till dömande makt, något som nu sker i USA. I detta sammanhang diskuteras hur brister i den svenska lagstiftningskedjan, såsom snäva direktiv, korta remisstider och begränsad hänsyn till Lagrådets kritik, kan riskera att försvaga den inhemska tilliten till den lagstiftande makten. Artikeln framhåller här behovet av empiriska studier för att klarlägga om dessa tendenser är temporära eller strukturella. Sammanfattningsvis framträder en rättsordning där allt är inte vad det synes vara och där rättsvetenskaplig analys är och förblir central för att synliggöra den komplexa och ofta motstridiga systematik som ger juridiken sitt sammanhang.