Vem får prövningstillstånd i kammarrätt? – Ett empiriskt bidrag till teorin om ”Party Capability”

Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2020 2, maj 2020 s. 261–304

135
510

Enligt teorin om ”Party Capability” har olika kategorier av parter olika förmåga att processa i domstol, vilket är ägnat att påverka utgången till starkare parters fördel. I artikeln appliceras denna teori på svensk domstolsprocess. Närmare bestämt prövas hypotesen att allmänna parter har högre chans att meddelas prövningstillstånd i kammarrätt än enskilda, samt att det inom dessa kategorier finns skillnader mellan stat/kommun respektive företag/privatperson. Hypotesen verifieras genom en empirisk studie, där meddelade/nekade prövningstillstånd i tre målkategorier (socialförsäkringsmål, socialtjänstmål och upphandlingsmål) analyseras statistiskt. Studien visar att det råder ett starkt beroende (korrelation) mellan vem som klagar och om prövningstillstånd meddelas. Statliga organ har högst pt-frekvens (78 procent) följt av kommunala organ (51 procent) och företag (21 procent). Lägst pt-frekvens har privatpersoner (8 procent). Skillnaden mellan parterna är störst i socialförsäkringsmål, där Försäkringskassan har hela 853 procent större chans att få prövningstillstånd än den försäkrade. Dessa resultat problematiseras slutligen i relation till den intressekonflikt, mellan rättssäkerhet och effektivitet, som kravet på prövningstillstånd i mellaninstans innebär.