Om domstolars och akademiers oberoende
Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2026 1, januari 2026 s. 113–122
Domstolar och lärosäten är samhällsinstitutioner som bör ha en hög grad av oberoende i förhållande till den politiska makten. I Sverige har de emellertid en svag rättslig och institutionell ställning. Regleringen i grundlag är rudimentär och i lag mera allmänt hållen medan regleringen på förordningsnivå är mera omfattande och detaljerad. Domstolarna har tidigare betraktats som närmast en särskild gren av förvaltningen och universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter under regeringen. För domstolarnas del råder numera enighet om oberoendet bör stärkas, både rättsligt och institutionellt. En parlamentarisk utredning har lämnat eniga förslag och en lagstiftningsprocess pågår. Det är dags för en motsvarande ansats för akademins del. Det behövs en bred parlamentarisk och förutsättningslös utredning om hur universitetens autonomi kan stärkas. Bör de även fortsatt vara statliga myndigheter med förstärkt oberoende eller bör de ges en egen offentligrättslig organisationsform?
Nyckelord: Domstolar, akademier, oberoende
Fler artiklar av samma författare
Hans Ragnemalm till minne
Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2016 3, oktober 2016 s. 315–318
Kodifiering av företrädesprincipen - förändring eller inte?
Publicerad i Europarättslig tidskrift 2004 1, mars 2004 s. 27–31
Nytt från Regeringsrätten - Juni - Augusti 2003
Publicerad i Förvaltningsrättslig tidskrift 2003 4, december 2003 s. 491–502