Nummer 2020 4

  • ARTIKLAR
  • Den arbetslöse under kontroll. Rättssäkerhetsaspekter på Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas kontroll och utredning av rätt till arbetslöshetsersättning

    Lena Enqvist

    I fokus för denna artikel står Arbetsförmedlingens och a-kassornas olika roller i, respektive ansvar för, kontrollen och utredningen av rätt till arbetslöshetsersättning. Den särskilda inriktningen är Arbetsförmedlingens ansvar att uppmärksamma och underrätta a kassorna om omständigheter som kan påverka rätten till ersättning, å ena sidan, samt a kassornas skyldighet att tillse att beslutsunderlaget är tillräckligt, å andra sidan. I artikeln visas att ansvarsfördelningens utformning medför att de formellt separata ansvaren blir strukturellt sammanlänkade i ärendehanteringen på ett sätt som fragmenterar maktutövningen och kan försämra förutsebarheten från den arbetslöses perspektiv – samt att detta riskerar att påverka i vilken utsträckning det är den arbetslöse som får stå risken för en bristfällig utredning vid prövningen av rätten till ersättning.

  • Sekretess mellan polis och socialtjänst. En rättslig undersökning av sekretessens styrka och utsträckning samt graden av fakultativitet

    Jonas Hansson, Mattias Hjertstedt, Johanna Sundqvist

    För att myndigheter som polis och socialtjänst skall kunna samverka krävs i viss utsträckning att de kan lämna uppgifter mellan varandra. Bestämmelser om sekretess kan dock lägga hinder i vägen för sådant uppgiftslämnande. I en genomförd intervjuundersökning har flera poliser givit uttryck för uppfattningen att polisen delar med sig av information till socialtjänsten, men att de inte får lika mycket information tillbaka. Denna artikel syftar till att undersöka om den svenska sekretesslagstiftningen är utformad så att det är lättare för socialtjänsten att få uppgifter från polisen än tvärtom. Frågan undersöks med hjälp av ett analysverktyg som beaktar sekretessens styrka, utsträckning och grad av fakultativitet. I begränsad mån diskuteras även vilka problem som finns med den gällande ordningen och hur dessa problem skulle kunna lösas.

  • Socialtjänstsekretess hos socialnämnden och förvaltningsrätten – en replik

    Fredrik Rådman

    År 2018 publicerade jag en artikel i Förvaltningsrättslig tidskrift i vilken jag bl.a. avhandlar frågan om hur förvaltningsrätten i mål enligt socialtjänstlagen (2001:453), (SoL) tillämpar och bör tillämpa bestämmelsen i 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), (OSL) på uppgiften om någon är aktuell i ett mål enligt SoL eller inte under domstolens skriftliga handläggning. Det har kommit till min kännedom att det i den juridiska litteraturen framförts invändningar mot mitt resonemang. Jag vill genom denna artikel lämna en replik.

  • Olösta rättsfrågor leder till återkrav för enskilda

    Emma Rönström

    Sociala ersättningar som betalas ut felaktigt kan återkrävas av beslutande myndighet eller arbetslöshetskassa enligt 108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken respektive 68 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. För den enskilde är återkrav en ingripande åtgärd och rättssäkerhetsaspekter är viktiga vid tolkning och tillämpningen. Artikeln handlar om möjligheterna till återkrav när det är oklart om ersättningen har lämnats felaktigt. Om den enskildes rätt till ersättning i sig är en olöst rättsfråga, är då förutsättningarna för återkrav uppfyllda? Slutsatsen är att förutsättningarna för återkrav oftast inte är uppfyllda när det är oklart om den enskilde har haft rätt till utbetalad ersättning eller inte. Det är tveksamt om utbetalningen var felaktig när den skedde. Den enskilde bör inte vara anmälningsskyldig för uppgifter som man inte säkert vet om de påverkar rätten till ersättning. Inte heller kan man kräva att betalningsmottagaren ska ha insett felet. I vissa fall kan återkrav ske på grund av bristande anmälningsskyldighet men knappast på grund av ond tro.

  • ”Lex Lilla hjärtat”. Om rättsprocesserna och den politiska pendeln

    Håkan Gustafsson, Sebastian Wejedal, Allison Östlund

    En liten flickas tragiska död utlöste under året en medial debatt om barn som far illa. Men en nygammal lagstiftningsfråga väcktes också till liv: Hur bör samhället balansera de intressen som aktualiseras vid upphörande av tvångsvård, nämligen intresset av återförening å ena sidan, och intresset av skydd och kontinuitet å andra sidan? I artikeln placeras fallet Lilla hjärtat i sin rättsliga och politiska kontext. Rättsprocesserna analyseras i ljuset av lagstiftningens nuvarande utformning och befintlig praxis. Därefter beskrivs tidigare och pågående lagstiftningsärenden, avseende upphörande av tvångsvård enligt LVU. Dessa lagstiftningsärenden kan, enligt författarnas mening, beskrivas som en politisk pendel, som nu håller på att slå över – från återförening till kontinuitet, med barnets bästa som legitimeringsgrund. Författarna påkallar försiktighet, inte bara i samhällsdebatten utan också i lagstiftningsprocessen, som – om den drabbas av fartblindhet – riskerar att göra mer skada än nytta för den grupp vars intressen lagstiftningen ska skydda.

  • RÄTTSFALLSKOMMENTAR
  • HFD 2020 ref. 11. Rätt till omprövning i socialförsäkringsbalken

    Lena Enqvist

  • HFD 2020 ref. 28. Fråga om ett vitesföreläggande har varit tillräckligt preciserat

    Rune Lavin

  • ANMÄLD LITTERATUR
  • Anmälan. Rune Lavin: Femtiofem år av offentligrättslig forskning, Juristförlaget i Lund 2020

    Ulrik von Essen

  • MEDVERKANDE