Nummer 2020 2
- PRAXIS
-
Från Högsta förvaltningsdomstolen. December 2019–februari 2020
-
Från JO. Oktober–december 2019
- ARTIKLAR
-
Den kungliga dispositionsrätten till fast egendom
Den kungliga dispositionsrätten till fast egendom är en nyttjanderätt sui generis. Det är en nyttjanderätt som går tillbaka till tidig medeltid. För den breda allmänheten men också bland jurister är den dock ganska okänd.
I artikeln ges en historisk bakgrund till den kungliga dispositionsrätten, hur den har vuxit fram liksom av den överenskommelse som ingicks 1809/1810 mellan Riksens ständer och Karl XIII och som är alltjämt är en väsentlig grund för dispositionsrätten. I artikeln berörs också hur dispositionsrätten förhåller sig till 1809 års och 1974 års regeringsformer. Vidare behandlas den närmare innebörden och avgränsningen av den kungliga dispositionsrätten, liksom vilken fast egendom som omfattas. Förutom Kungl. Slottet omfattas flera andra byggnader i Stockholm och därtill ett antal andra slott samt stora delar Södra och Norra Djurgården i Stockholm. I artikeln behandlas slutligen ändringar dispositionsrätten liksom behovet av reformer. -
Offentlig anställning och privat yttrandefrihet
Yttrandefrihet är grundläggande för ett demokratiskt samhälle. Därför kan hävdas att offentligt anställda ska vara fria att uttrycka även stötande åsikter, så länge det inte rör sig om brottsliga yttranden. Om en myndighetsanställd uttrycker åsikter som uppfattas som oförenliga med myndighetens uppdrag kan det emellertid skada förtroendet för att uppdragen kommer att utföras på ett bra sätt. Denna artikel ger en översikt över hur Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och Arbetsdomstolen har ställt sig till myndigheters ingripanden mot anställda som privat har uttryckt kontroversiella politiska åsikter. Visserligen har alla dessa klagoinstanser på ett principiellt plan förklarat att det finns en gräns för vad som är acceptabelt. I praktiken har de emellertid i prövningen av konkreta fall nästan undantagslöst kritiserat myndigheternas ingripanden. Det är därför svårt att dra någon tydlig slutsats om vilka slags privata uttalanden som myndigheter inte behöver acceptera.
-
Vem får prövningstillstånd i kammarrätt? – Ett empiriskt bidrag till teorin om ”Party Capability”
Louise Holm, Alice Risenfors, Sebastian Wejedal
Enligt teorin om ”Party Capability” har olika kategorier av parter olika förmåga att processa i domstol, vilket är ägnat att påverka utgången till starkare parters fördel. I artikeln appliceras denna teori på svensk domstolsprocess. Närmare bestämt prövas hypotesen att allmänna parter har högre chans att meddelas prövningstillstånd i kammarrätt än enskilda, samt att det inom dessa kategorier finns skillnader mellan stat/kommun respektive företag/privatperson. Hypotesen verifieras genom en empirisk studie, där meddelade/nekade prövningstillstånd i tre målkategorier (socialförsäkringsmål, socialtjänstmål och upphandlingsmål) analyseras statistiskt. Studien visar att det råder ett starkt beroende (korrelation) mellan vem som klagar och om prövningstillstånd meddelas. Statliga organ har högst pt-frekvens (78 procent) följt av kommunala organ (51 procent) och företag (21 procent). Lägst pt-frekvens har privatpersoner (8 procent). Skillnaden mellan parterna är störst i socialförsäkringsmål, där Försäkringskassan har hela 853 procent större chans att få prövningstillstånd än den försäkrade. Dessa resultat problematiseras slutligen i relation till den intressekonflikt, mellan rättssäkerhet och effektivitet, som kravet på prövningstillstånd i mellaninstans innebär.
- RÄTTSFALLSKOMMENTAR
-
HFD 2019 ref. 64. Fråga om giltigheten av ett generellt utformat ändringsförbehåll i stadgarna för en s.k. äldre stiftelse
-
HFD 2019 not. 31. Ett plenimål i notisform och HFD:s roll som prejudikatsdomstol
- ANMÄLD LITTERATUR
-
ANMÄLAN Carl Lebeck, Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten, Norstedts Juridik 2018, 464 s.
-
ANMÄLAN Gustav Lindkvist, Bevisfrågor i förvaltningsprocessen – En översikt. Norstedts Juridik, 2019, 145 s.
-
ANMÄLAN Lena Enqvist, En myndighet i samverkan – Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att samverka med Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvården. Akademisk avhandling, Juridiska institutionen vid Umeå universitet 2019, ISBN 978-91-7855-074-6, 410 s.
-
Medverkande