Nummer 2019 3
- Praxis
-
Från Högsta förvaltningsdomstolen. Mars–maj 2019
-
Från JO. Januari–mars 2019
- Artiklar
-
What’s in a name? Statsrätt, författningsrätt, offentlig rätt, konstitutionell rätt
Finns det någon skillnad mellan statsrätt, konstitutionell rätt och offentlig rätt? I denna artikel tar jag upp främst tre frågor. Den första frågan är, vad är det som vi lärare undervisar på första terminen på de olika juridiska institutionerna? Den andra frågan är, vad står det i läroböcker om gränsen för den konstitutionella rätten/statsrätten? Den tredje frågan varför har den konstitutionella rätten ökat i betydelse, och vilka konsekvenser har detta för hur man ska se på förhållandet mellan konstitutionell rätt och andra juridiska ämnen, i synnerhet förvaltningsrätt?
-
Objektivitetsprincipen i offentlig upphandling
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på saklighet och opartiskhet - objektivitetsprincipen - gäller även i offentlig upphandling, och syftet med uppsatsen är bidra till förståelse för hur denna rättsgrundsats begränsar myndigheters handlingsfrihet när de genomför offentliga upphandlingar. Bl.a. belyses vilka offentliga aktörer som ska iaktta kravet på saklighet och opartiskhet i sina upphandlingar, hur Justitieombudsmannen och Justitiekanslern har tillämpat kravet på saklighet och opartiskhet när de granskat upphandlingsärenden och om överträdelser av objektivitetsprincipen i en upphandling kan beivras i en överprövningsprocess.
-
Förvaltningsdomstolarna och förvaltningslagen
Redan av förvaltningslagens första paragraf framgår att lagen gäller i förvaltningsverksamhet. Inte desto mindre innehåller lagen flera bestämmelser som riktar sig till förvaltningsdomstolarna och dessas rättskipning. Artikeln innehåller en systematisk genomgång av vilka regler det är fråga om. Analyser av reglerna visar på problem som kan uppstå när regler av annan art och andra syften ”smygs” in på ett rättsområde där de knappast hör hemma. Ibland kan reglerna endast finnas i förvaltningslagen, men de kan också finnas i både förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen vilket kan ge upphov till speciella tillämpningsproblem. Den oönskade situation som beskrivs i artikeln kan främst ha orsakats av olika synsätt hos dem som på ett eller annat sätt har att utforma, tillämpa eller analysera de förvaltningsrättsliga förfarandelagarna. Enligt ett synsätt hör förvaltningsmyndigheters och förvaltningsdomstolars handläggningsregler intimt samman så de bildar en organisk enhet. Ett annat synsätt innebär att den rättsliga regleringen av förvaltningsförfarandet och förvaltningsprocessen innefattar två skilda regelsystem och därför bör hållas isär.
-
Är hundhållningsreglerna i lokala ordningsföreskrifter tids- och lagenliga samt anpassade efter lokala förhållanden?
Majoriteten av svenska kommuner har meddelat regler om hundhållning i sina lokala ordningsföreskrifter, regler som syftar till att upprätthålla ordning och säkerhet på allmän plats. Dessa regler ska vara mer detaljerade än vad som föreskrivs i lagen, och geografiskt begränsade till områden där de behövs. I arbetet granskas de lokala ordningsreglerna om hundhållning. Flera lokala ordningsföreskrifter hänvisar till upphävda författningar. De har inte alltid kontrollerats av den ansvariga myndigheten och upptar förhållanden som regleras i andra författningar. Det finns fler föreskrifter som är innehållsmässigt identiska än sådana som enbart anger lokala förhållanden. Kopplingstvång på offentliga platser har utfärdats i 56 % av kommunerna. Mot bakgrund av senaste årens stora antal anmälda hundangrepp och ändringar i hundpopulationens struktur kan generella kopplingstvång vara motiverade i fler kommuner. Reglerna är ibland otydliga och felaktiga. Det hade varit befogat att utreda huruvida de lokala reglerna kunnat åter ersättas med en generell normalstadga i ordningslagen.
- Rättsfallskommentarer
-
HFD 2018 ref. 70. I mål om rätt till underhållsstöd har boföräldern – men inte barnet – ansetts som part. Vidare fråga om vad som avses med uttrycket att ”bo tillsammans” vid tillämpningen av reglerna om underhållsstöd
-
Skolinspektionens beslut 2019-01-09, dnr 43-2016:4984 – om statliga åtgärder för rättelse vid tillsyn mot kommunala huvudmän, särskilt vad gäller proportionalitetsprincipen
- Anmäld litteratur
-
Anmälan. Förvaltning som verksamhet – bidrag till offentligrättens allmänna läror. Tormod Otter Johansens doktorsavhandling, försvarad på disputation 14 juni 2019 på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
-
Anmälan. Förvaltningsrättens grunder, 3 uppl. Norstedts Juridik 2018, av Ulrik von Essen, Alf Bohlin och Wiweka Warnling Conradson
-
Medverkande