Nummer 2019 2
- Praxis
-
Från Högsta förvaltningsdomstolen. December 2018–februari 2019
-
Från JO. Oktober–december 2018
- Artiklar
-
Sekretess för personuppgiftsincidenter – Behövs ett starkare sekretesskydd?
Den 25 maj 2018 trädde EU:s dataskyddsförordning i kraft och ställer nya krav på den som behandlar personuppgifter. En nyhet i förordningen är skyldigheten att anmäla personuppgiftsincidenter till ansvarig tillsynsmyndighet. I Sverige är det Datainspektionen som är tillsynsmyndighet. Även om den incidentrapportering som ska ske enligt dataskyddsförordningen har goda intentioner finns också risker med anmälningsskyldigheten. En anmälan till tillsynsmyndigheten kan i vissa fall innebära en upplysning om att ingivarens it-system är sårbart för attacker. En anmälan om en personuppgiftsincident kan till exempel avslöja svagheter i skyddet av personuppgifter i aktuella system och i vissa fall även påvisa hur vidtagna skyddsåtgärder kan kringgås för att få obehörig tillgång till systemet. En förutsättning för att den personuppgiftsansvarige ska anmäla incidenter i den omfattning och med sådant innehåll som dataskyddsförordningen kräver är att uppgifter som är känsliga ur säkerhetssynpunkt har ett relevant sekretesskydd hos tillsynsmyndigheten. Frågan om sekretess för personuppgiftsincidenter har nyligen utretts i förarbetena till lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Den bedömning som lagstiftaren gjorde var att ett förstärkt sekretesskydd för personuppgiftsincidenter inte behövs, utan att sekretessbestämmelsen i framför allt 18 kap. 8 § 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) ger ett tillräckligt sekretesskydd på området. I senare underrättspraxis framträder dock en oklar syn angående vilket sekretesskydd uppgifter om säkerhetsåtgärder i personuppgiftsincidenter har hos tillsynsmyndigheten. Syftet med denna artikel är att undersöka sekretesskyddet för sådana personuppgiftsincidenter som i enlighet med dataskyddsförordningen ska anmälas till tillsynsmyndigheten i Sverige. En fråga som diskuteras i artikeln är huruvida nuvarande sekretessbestämmelser ger ett tillräckligt sekretesskydd för uppgifter i personuppgiftsincidenter eller om en förändring av sekretesskyddet är motiverat.
-
The right to science and human germline editing. Sweden, its external commitments and the ambiguous national responses under the Genetic Integrity Act
Heidi Carmen Howard, Santa Slokenberga
The manipulation of human DNA have always elicited strong opinions, especially when conducted in human germline cells. In European regional legal fora, heritable genome modification has been stringently addressed; however, somatic gene therapy has usually had a particular focus on the health-related dimension, leaving other questions outside the scope of the concerned legal instrument. In Sweden, genetic interventions are addressed in the Genetic Integrity Act adopted in 2006, which is before the considerable advances in the field of genetics and genomics. Adopting the right to science framework, this article seeks to examine the challenges associated with the Genetic Integrity Act in regard to human genetic modification, with particular emphasis on gene therapy as regulated under the Genetic Integrity Act. It illuminates challenges that scientific advances poses to the interpretation and applicability of the Genetic Integrity Act in light of the human right to science and sets forward considerations for ways forward. In that way, the contribution not only addresses pressing challenges in the Swedish national law but also contributes to shaping theoretical understanding on the right to science.
-
Är tillfällig föräldrapenning en funktionshinderrättslig förmån?
Termen funktionshinderrättslig kan sägas beteckna den rättsliga regleringen av olika skador, sjukdomar och funktionsnedsättningar som till följd av brister i samhället leder till funktionshinder. Termen funktionshinderrätt kan sägas stå för en gemensam teori om denna rättsliga reglering, nämligen ”leva som andra”, en teori som är ett utflöde ur teorin om ”likhet inför lagen”. Frågan gäller om skillnaden mellan konstruktionen hos normrationella regler baserade på kompensation av inkomstbortfall å ena sidan och målrationella regler baserade på tillhandahållande av faktisk omsorg, faktisk vård och ekonomiskt stöd å andra sidan är alltför stor för att de förra ska kunna räknas som funktionshinderrättsliga regler med syftet att föräldrar och barn ska kunna ”leva som andra”. Det görs gällande i artikeln att det är en rimlig tolkning av reglerna om den tillfälliga föräldrapenningen, att de i likhet med reglerna om vårdbidrag fungerar utifrån teorin om ”att leva som andra”. Under dylika förutsättningar finns inget hinder mot att hänföra den tillfälliga föräldrapenningen till den funktionshinderrättsliga regelmassan. Så länge funktionen hos målrationella och normrationella regler på funktionshinderområdet är densamma, spelar skillnader i konstruktionen mindre roll vid klassificeringen av olika förmåner.
- Rättsfallskommentar
-
HFD 2018 ref. 52 Länsstyrelsens prövning vid registrering av en stiftelse
-
Högsta domstolens beslut NJA 2018 s. 936: Spegel, spegel på väggen där. Några tankar kring möjligheterna att få Konkurrensverkets verkställighetsåtgärder prövade av Patent- och marknadsdomstolen
-
HFD 2018 ref. 75 Tiggeridomen – ännu en gång
-
Medverkande