Nummer 2018 4
- Praxis
-
Från Högsta förvaltningsdomstolen. Mars–maj 2018
-
Från JO. Januari–mars 2018
- Artiklar
-
Begränsningar i partsinsynen – HFD:s tolkning av rekvisitet synnerlig vikt i 10 kap. 3 § OSL
Att den som är part i ett ärende hos en myndighet ska ha rätt att ta del av det material som myndigheten grundar sitt avgörande på är en grundläggande princip i förvaltningsförfarandet. Det är ett utflöde ur den allmänna rättsgrundsatsen att ingen ska dömas ohörd. Rätten till partsinsyn är inte helt oinskränkt utan gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). En regel som innebär att en handling eller annat material inte får lämnas ut till part, i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att uppgift i materialet inte röjs. Bedömningen huruvida det är av synnerlig vikt att begränsa partsinsynen är en grannlaga uppgift för myndigheterna och något som inte sällan förknippas med svårigheter. Syftet med artikeln är att närmare undersöka rekvisitet synnerlig vikt i 10 kap. 3 § OSL, genom framför allt en analys av HFD:s tolkning av begreppet. En fråga som diskuteras i artikeln är huruvida bestämmelsen i 10 kap. 3 § OSL tillåter att en intresseavvägning görs i det enskilda fallet mellan å ena sidan partens intresse att få insyn i ärendet och å andra sidan sekretessintresset.
-
Skolans arbetsmiljö – något om normkonflikter inom Skolinspektionens tillsynsområde
I skolan tillämpas ofta arbetsmiljö- och skollagstiftningen parallellt. Det kan då uppstå en lagkonflikt som enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), AML, förutsätter en intresseavvägning mellan arbetsmiljöhänsyn och andra intressen enligt skollagstiftningen. Detta kan innebära tillämpningsproblem för arbetsgivare, eftersom AML ger begränsad ledning och praxis i frågan är svårtillgänglig.
Lagkonflikterna kan också medföra problem vid tillsyn, eftersom Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket har motstridiga intressen inom sina respektive tillsynsområden. Därmed kan Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket rikta motstridiga krav samt utöva tillsyn samtidigt eller nästan samtidigt mot samma tillsynsobjekt.
De aktuella problemen illustreras i denna artikel, som har arbetsmiljörättsligt fokus. Avsikten med bidraget är att problematisera och systematisera möjliga lagkonflikter i spänningsfältet mellan arbetsmiljörätt och skollagstiftning som kan uppkomma inom Skolinspektionens tillsynsområde. Detta särskilt i ljuset av reglerna i skollagen (2010:800), SL, om särskilt stöd.
Artikeln syftar även till att utreda om problemen kan motverkas genom samverkan mellan myndigheterna. Frågan har särskild aktualitet utifrån SOU 2018:48 från juni 2018, som berör nyttan av samverkan. -
Normgivningsfrågor och gränsdragningsproblematik rörande skatter och avgifter
Artikeln berör normgivningsfrågor och gränsdragningsproblematik vid skatter och avgifter. Genom den första delfrågan undersöks vem som har befogenhet att besluta om föreskrifter om skatter och avgifter. I detta omfattas frågor rörande normgivningsmakt och möjligheten till delegation av sådan makt. Artikelns andra delfråga berör om ett visst krav om penningprestation ska anses utgöra en skatt eller avgift. Härigenom undersöks vad som anses utgöra skatter respektive avgifter samt betungande respektive frivilliga avgifter. Detta omfattar klassificering och definitionsmöjligheter samt identifiering av nödvändiga kriterier som behöver beaktas och avvägningar som behöver göras för gränsdragningen mellan skatter och avgifter samt mellan olika typer av avgifter.
-
Rätten till ersättning för gränsöverskridande vård och kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet
Den som är bosatt i Sverige har under vissa förutsättningar rätt till ersättning för planerad hälso- och sjukvård i ett annat europeiskt land. Frågan om ifall den vård som erhållits överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet har många gånger fått avgörande betydelse vid bedömningen av rätten till ersättning. Någon rättsligt etablerad innebörd av kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet finns emellertid inte. I denna uppsats skisserar jag tre möjliga men olika tolkningar av detta krav, och ger exempel på hur var och en av dessa kommit till uttryck i svenska domstolsavgöranden om rätten till ersättning för gränsöverskridande vård. Jag visar hur kravets obestämdhet inte bara leder till rättsosäkerhet för den enskilde, utan också till utmaningar i tillämpningen av det EU-rättsligt motiverade internationella perspektivet, och till problem i kommunikationen med medicinsk expertis. I uppsatsens avslutande del drar jag slutligen upp några linjer för en möjlig konkretisering av kravet på överensstämmelse med vetenskap och beprövad på detta rättsområde.
- Rättsfallskommentar
-
HFD 2017 ref. 24. Landstings talerätt enligt ersättningslagen
-
HFD 2017 ref. 18. länsstyrelses föreskrifter har i viss del ansetts gå utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift
-
HFD 2017 ref. 63 – om nationella villkor för rätt till gränsöverskridande sjukvård inom EU
- Anmäld litteratur
-
Bokanmälan. Pernilla Leviner & Tommy Lundström (red), Tvångsvård av barn och unga: rättigheter, utmaningar och gränszoner, 2017
-
Medverkande