Nummer 2017 4

  • Artiklar
  • Försäkringskassans tillämpningsstyrning och rätten till sjukpenning – effektiv rättstillämpning eller bristande legitimitet och rättssäkerhet? En fallstudie av handläggningsförändringen av den 1 november 2016

    Mariam Carlsson Kanyama

    I november 2016 ändrade Försäkringskassan handläggningen av ärenden i ärendekategorin sjukpenning. Förändringen innebar att sjukpenning inte längre skulle betalas ut under utrednings- och kommuniceringstid och att det positiva interimistiska beslutet infördes som en obligatorisk komponent i den interna handläggningsrutinen. Denna artikel undersöker hur den nya rutinen förhåller sig till gällande rätt. Frågan som utreds är huruvida den nya rutinen att göra det positiva interimistiska beslutet till en obligatorisk del i handläggningen är förenlig med lagstiftarens intentioner. Undersökningen visar att intern myndighetsnormering på Försäkringskassan riskerar att sätta legalitetsprincipen, och andra offentligrättsliga principer, ur spel. I det större perspektivet innebär det att myndigheten bortser från normgivningshierarkin. I en ordning där legalitetsprincipen riskerar att sättas ur spel påverkas inte bara rättssäkerheten utan också förtroendet för Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen.

  • Lämplig som väktare? – om godkännande av personal hos auktoriserat bevakningsföretag samt återkallelse av godkännande

    Rikard Karlsson Alverhill

    Det hör till polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Sedan länge har det framförts att polisväsendet inte har möjlighet att tillhandahålla bevakning i den omfattning som svarar mot behovet i dagens samhälle. Det har medfört att bevakningsföretag har bildats med uppgift att tillhandahålla personal men även utrustning för bevakningsändamål. Under senare år har antalet bevakningsföretag kraftigt ökat. För att kontrollera att verksamheten bedrivs under betryggande former har myndigheterna fått ett visst ansvar att granska att standarden på de bevakningstjänster som erbjuds har en viss kvalité och att de som arbetar i ett bevakningsföretag uppfyller vissa krav på bland annat lämplighet för anställning i ett sådant företag. Syftet med denna artikel är att utreda och analysera de krav som uppställs för att en person ska godkännas för anställning som väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag. Härtill avses att diskutera eventuella problem med dagens lagstiftning och tänkbara lösningar.

  • Avgifter för allmänna handlingar och Skatteverkets skydd för enskildas intressen

    Vilhelm Persson

    Offentlighetsprincipen innefattar en rätt att mot avgift få kopior av allmänna handlingar. Den som får avslag på en begäran att ta del av handlingar kan överklaga detta till kammarrätt. Skatteverket prövar däremot som enda instans överklaganden av statliga myndigheters beslut om avgifter för kopior. I artikeln presenteras regleringen av avgiftsskyldigheten, avgifternas storlek, m.m. Tillämpningen av regleringen illustreras bland annat med beslut som Skatteverket har fattat avseende överklaganden. Jämförelser görs också med utlämnande av elektroniskt material. Mot bakgrund av denna materiella reglering diskuteras sedan mer principiellt hur Skatteverkets roll som överprövningsinstans förhåller sig till Europarättsliga krav på domstolsprövning. Förslag till ändringar av regleringen har lagts fram i departementspromemorian Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37), vilken avslutningsvis kort berörs.

  • Skydd för berättigade förväntningar i svensk förvaltningsrätt? – Negativ rättskraft, EU-rätt och styrning av förvaltningen

    Henrik Wenander

    En grundläggande fråga i den allmänna förvaltningsrätten är var gränserna ska gå för möjligheten att ändra meddelade beslut. I svensk förvaltningsrätt har denna fråga traditionellt besvarats med hjälp av principer om (förvaltningsrättslig) negativ rättskraft. I EU-rätten har det däremot under inflytande av andra medlemsstaters rättstraditioner utvecklats en unionsrättslig princip om skydd för berättigade förväntningar. I artikeln undersöks vad principen om berättigade förväntningar betyder för svensk allmän förvaltningsrätt i fråga om ändring av beslut som är gynnande för den enskilde. Artikeln uppmärksammar hur EU-domstolens rättspraxis och HFD:s avgörande i HFD 2016 ref. 13 gör att svenska förvaltningsmyndigheter ibland måste beakta EU-rättens princip om berättigade förväntningar i stället för de traditionella svenska principerna om negativ rättskraft. På ett mer övergripande plan är frågan för artikeln vad tillämpning av en princip om berättigade förväntningar innebär för rollfördelningen mellan lagstiftaren och myndigheternas beslutsfattande i enskilda fall.

  • Rättsfallskommentar
  • En omotiverad lång sekretesstid för enskilda leverantörers prisuppgifter hos E-hälsomyndigheten – var det lagstiftarens avsikt? En analys av Kammarrätten i Stockholms dom i mål 3856-17

    Fredrik Rådman

    I artikeln diskuterar författaren de sekretesstider som gäller enligt 31 kap. 16 § OSL samt 25 kap. 17 b § OSL för handlingar som innehåller vissa uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden. För handling som anger villkoren i ett avtal gäller en sekretesstid om två år – i vissa fall fem år – när en enskild leverantör trätt i affärsförbindelse med en statlig eller kommunal myndighet. För samma handling gäller en sekretesstid om tjugo år när en enskild leverantör trätt i affärsförbindelse med E-hälsomyndigheten enligt en primär sekretessbestämmelse som riktas till den myndigheten. Författaren kommer i artikeln fram till att en sådan skillnad i sekretesstid inte synes stämma med lagstiftarens avsikt med den primära sekretessbestämmelsen. Frågan om vilken sekretessbestämmelsen som ska tillämpas på uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållanden hos E-hälsomyndigheten aktualiserades i Kammarrätten i Stockholms dom i mål 3856-17. Författaren diskuterar i artikeln även domstolens handläggning av målet och drar slutsatsen att målet borde ha återförvisats till beslutsmyndigheten för ny prövning.

  • Anmäld litteratur
  • Anmälan. Johan Höök, Allmänt och hemligt – en introduktion till offentlighets- och sekretesslagstiftningen, Iustus förlag, 2017

    Lars Bejstam

  • Medverkande