Malin Bergström

Anneli Svensson

Benjamin O J Boman

Offentlighetsprincipen ger i handlingsoffentlighetens form två möjligheter för en enskild att ta del av allmänna handlingar – antingen genom att beställa kopior eller genom att utan kostnad ta del av handlingarna, i original, ”på stället”. Den sistnämnda rätten har lett till stora utmaningar för myndigheterna, då enskilda – av okynne(?) – har begärt ut stora mänger handlingar. Den bestämmelse som myndigheterna kan åberopa för att vägra att lämna ut en allmän och offentlig handling, är en sällan använd regel om ”betydande hinder”, med anor från 1810, i 2 kap. 12 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Betydande hinder avser bl.a. att handlingen riskerar att ta skada om den tillhandahålls eller att den, just när den begärs ut, används av en tjänsteman. I doktrinen och av JO har det påståtts att enskilda har rätt att tillhandahållas kopior utan avgift vid betydande hinder, men påståendet förefaller inte underbyggt. Betydande hinder bör kunna åberopas för att stävja okynnesuttag.

Sebastian Hallberg

I ökad utsträckning anläggs ett civilrättsligt perspektiv på det statliga anställningsförhållandet och de offentligrättsliga särregleringarna har blivit allt färre. Disciplinpåföljder meddelade med stöd av lagen om offentlig anställning anses dock fortfarande utgöra myndighetsutövning. I artikeln LOA:s disciplinpåföljder: myndighetsutövning? ifrågasätter Sebastian Hallberg denna klassificering. Författaren granskar hur disciplinpåföljder förhåller sig till definitionerna av myndighetsutövning, hur behandlingen av disciplinpåföljder passar in i rättsordningen i övrigt, och vilka funktionella konsekvenser som klassificeringen av disciplinpåföljder som myndighetsutövning ger upphov till.

Lotta Lerwall

Enligt skollagen har fem olika personkategorier rätt till utbildning – utan att de ska vara folkbokförda i landet. Av dessa har endast en kategori rätt att överklaga beslut som nekar dem rätten till utbildning. I artikeln om Överklagande av rätten till utbildning diskuterar författaren vilka skäl som kan motivera skillnaden i möjligheterna att överklaga och hur dessa står sig i förhållande till europakonventionen. I artikeln diskuteras även valet av Skolväsendets överklagandenämnd som klagoinstans när dess expertkompetens avser andra frågor än dem som är aktuella vid överklagande av rätten till utbildning. I artikeln behandlas även frågan om prövningen bör ske genom laglighetsprövning eller som förvaltningsbesvär. Författaren efterlyser en översyn av regleringen då denna är osammanhållen och inkonsekvent.

Hanna Pettersson

Närståendepenning och ledighet för närståendevård utgör idag den enda lagstadgade möjligheten att vara ledig från förvärvsarbete med ersättning för att vårda en äldre närstående person. För att denna möjlighet ska kunna utnyttjas krävs att den vårdade personen är så svårt sjuk att det finns ett överhängande hot mot personens liv. Denna artikel behandlar närståendepenningens historia, och förvaltningsdomstolars tillämpning av lagstiftningen om närståendepenning i fall som gäller äldre personer. Hur har kravet på att det ska finnas ett överhängande hot mot den vårdade personens liv motiverats i lagstiftningsprocesser, och hur har det tolkats i rättspraxis? Vilken syn på döendet är det som återspeglas i de rättsliga bedömningarna av dödens närhet? Artikeln behandlar även de uppfattningar om ansvarsfördelningen mellan det offentliga och äldres närstående som kommer till uttryck i det rättsliga materialet.

Ann-Sophie Sallander

I artikeln fokuseras på det svenska genomförandet och måluppfyllelsen av Rådets direktiv 95/50/EG av den 6 oktober 1995 om enhetliga förfarande för kontroller av vägtransporter av farligt gods (kontrolldirektivet). Direktivet omfattar kontroller som tillser att de säkerhetsregler som uppställts för sådana transporter följs och syftet med direktivet är att effektivisera dessa kontroller.

Genomförandet av direktivet har företrädesvis gjorts genom Lag om farligt gods, Förordning om farligt gods och en mängd myndighetsföreskrifter. I artikeln konstateras att det förefaller finnas problem med en del av bemyndigandena i regelverket. Likaså att det i andra fall förefaller ha saknats bemyndiganden vid utfärdandet av vissa bestämmelser. Därtill utförs det inte så många kontroller som föreskrivs på EU-nivå. Nu, efter närmare 20 år, rekommenderas därför en översyn av kontrolldirektivets svenska genomförande och faktiska måluppfyllelse. Det är ett grundläggande samhällsintresse att säkerheten upprätthålls och att olyckor förhindras vid transport av farligt gods på väg.

Gustaf Wall

Artikeln fokuserar framförallt på två huvudspår under temat ”fel, misstag och oriktigheter”, nämligen skolans möjlighet att korrigera beslut och betydelsen av kriteriet ”uppenbart oriktigt” för ändring av betyg. Artikeln behandlar också på ett mer generellt plan distinktionen mellan termerna ”oriktigt” och ”uppenbart oriktigt” som krav för omprövning eller ändring. Eftersom möjligheten att överklaga ett betyg till högre instans är avskuren blir betydelsen av omprövning därför många gånger avgörande för den enskilde eleven. I avsaknad av överklagandemöjligheter bör skyldigheten att ompröva beslut därför generellt sett kunna vara större.

Den tes som drivs i artikeln bygger således på att kriteriet ”uppenbart oriktigt” bör tolkas restriktivt i ärenden om omprövning av betyg. Den främsta anledningen till denna ståndpunkt är att omprövning är det enda korrektiva rättsmedlet i skollagstiftningen i fråga om betyg.

Kavot Zillén

Kravet på kortärmad klädsel för hälso- och sjukvårdspersonal i Socialstyrelsens hygienföreskrifter har under de senaste åren varit föremål för diskussion, då det uppkommit situationer där hälso- och sjukvårdspersonal av religiösa skäl inte velat bära kortärmat. Frågan om kortärmad arbetsdräkt har dessutom nyligen prövats av tingsrätten som konstaterat att ett krav på kortärmad arbetsklädsel kan vara oförenligt med skyddet mot religiös diskriminering. I förevarande artikel diskuteras det rådande kravet på kortärmad klädsel för hälso- och sjukvårdspersonal i förhållande till religionsfriheten i Europakonventionen och skyddet mot indirekt diskriminering i diskrimineringslagen. Med stöd av tingsrättsavgörandet argumenterar författaren för att personalens religiöst grundade önskemål, om att få slippa bära kortärmad arbetsdräkt, inte behöver komma i konflikt med rådande hygienkrav, då det kan finnas andra säkra och effektiva alternativ till kravet på kortärmad arbetsdräkt i vården. Slutsatsen är att det kan finnas ett behov av att omformulera detta krav för att inte verka exkluderande avseende personer som av religiösa skäl inte vill bära kortärmat.

Jan Bjuvberg

Ulrika Geijer

Dan Hanqvist

Tamara Hervey