Nummer 2017 1
- Inledning
-
Forskningsetiska spörsmål – en introduktion
- Praxis
-
Från Högsta Förvaltningsdomstolen. September–november 2016
-
Från JO. Juli–september 2016
- Artiklar
-
Om icke vedertagna behandlingsmetoder och kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet
Nils-Eric Sahlin, Lena Wahlberg
I artikeln Obeprövade metoder, vetenskap och beprövad erfarenhet diskuterar Lena Wahlberg och Nils-Eric Sahlin frågan inom klinisk forskning om regelverket ger laglig möjlighet att pröva icke vedertagna behandlingsmetoder på annat sätt än genom ett etikgodkänt forskningsprojekt. Författarna understryker att diskussionen måste ta sin utgångspunkt i det juridiska kravet att en behandlingsmetod ska vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet och menar att detta krav inte kan reduceras till vad som anses acceptabelt enligt medicinsk begrepps- och normbildning. I stället argumenterar de för att kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet ska förstås som ett krav på att det ska finnas tillräckliga belägg för en behandlings säkerhet och effektivitet, vilket innebär ett visst, om än begränsat, utrymme för användningen av icke vedertagna behandlingsmetoder.
-
Hantering av oredlighet i forskning: Kan förväntningar på en ny modell uppfyllas?
Stefan Eriksson, Gert Helgesson
Den aktuella statliga utredningen om oredlighet i forskning (S 2015:07) är utgångspunkten för Stefan Erikssons och Gert Helgessons artikel Hantering av oredlighet i forskning: Kan förväntningar på en ny modell uppfyllas? Författarna behandlar de förväntningar som finns på vad en ny modell för hantering av forskningsfusk kan åstadkomma. I artikeln ger de konkreta förslag på ett nytt system som uppfyller kraven på en mer rättssäker process än idag med tydligare påföljder genom att skapa ett oberoende och självständigt organ som har till uppgift såväl att utreda misstankar om oredlighet i forskning som att främja forskningens tillförlitlighet och vetenskapskulturen.
-
Företrädarskap för vuxna beslutsoförmögna forskningspersoner – några kommentarer till etikprövningslagen och föreslagna ändringar
För att säkerställa att forskningspersoners medverkan i forskning sker frivilligt finns ett grundläggande krav på informerat samtycke i etikprövningslagen. Detta krav kan emellertid inte appliceras på alla människor. I artikeln Företrädarskap för vuxna samtyckesoförmögna forskningspersoner beskriver och diskuterar Linus Broström företrädarens uppdrag och förutsättningar att tillgodose forskningspersonens intressen och rättigheter. Utgångspunkten är både det nuvarande regelverket samt de förslag till lagändringar som lämnats av den s.k. ställföreträdarutredningen (SOU 2015:80). Författaren konstaterar att företrädarskapet för närvarande är – och riskerar med det nya förslaget att fortsatt förbli – ett tämligen svagt skyddsnät för vuxna beslutsoförmögna forskningspersoner.
-
Breda samtycken inom biobanksforskningen
I artikeln Breda samtycken inom biobanksforskningen beskriver och diskuterar Moa Kindström Dahlin regleringen av samtycken för framtida biobanksforskning som ännu inte har preciserade ändamål. Det rör dels kraven på information och samtycke till personer som deltar i forskningen, dels möjligheten att anpassa gällande rätt till ny EU-reglering samt riktlinjer från Europarådet och Världsläkarförbundet. Med illustrerande exempel till sin hjälp diskuterar författaren de intressekonflikter som finns mellan å ena sidan det samhälleliga behovet av att genomdriva denna typ av forskning och vikten av att skydda människors rätt till integritet och privatliv.
-
Etikprövning av studentarbeten
I artikeln Etikprövning av studentarbeten diskuterar Lotta Wendel den gränsdragning mellan forskning och utbildning som innebär att studentarbeten undantagits från kravet på etikprövning i lagstiftningen. Författaren behandlar de yttre regelverk som ändå omgärdar studentarbeten. Hon framhåller vikten av en restriktiv syn på vad studenter ska tillåtas göra inom ramen för sina studentarbeten och att högskolor organiserar så att dessa arbeten sker under etiskt säkerställda och trygga former.
-
Etikprövningslagens efterlevnad – tillsyn i teori och praktik
Mats Johansson behandlar Centrala etikprövningsnämndens tillsynsfunktion i artikeln Etikprövningslagens efterlevnad – Tillsyn i teori och praktik. Genomgången av uppdragets ramar och praktiska genomförande visar ett oklart och uppdelat uppdrag mellan flera myndigheter vilket återspeglas i en bristfällig tillsynspraktik. Författaren efterlyser ett snart klargörande av tillsynsansvaret för att tillförsäkra forskningspersoners rättsskydd och efterlevnaden av etikprövningslagen. En förändring kan bli aktuell då frågan om tillsynen över etikprövningslagen behöver ändras ingår i den pågående översynen av regelverken för forskningsetik (U 2016:02, dir. 2016:45).
-
Legal and ethical governance of intercontinental biobanking – some experiences from a H2020-project
Roxana Merino Martinez, Jane Reichel, Santa Slokenberga
Med artikeln Legal and ethical goverance of intercontinental biobanking – some experiences from a H2020-project beskriver och diskuterar författarna Santa Slokenberga, Roxana Merino Martinez och Jane Reichel sina erfarenheter av de etiska och rättsliga utmaningar det innebär när forskningsdata ska överföras inom globala biobankssamarbeten. Det s.k. B3Afrika-projektet har som målsättning att utveckla en teknisk plattform för hantering av forskningsdata från biobanker, samt att ta fram ett etiskt och juridiskt ramverk för hur de ingående forskningsinstitutionerna ska lagra och dela data. Det övergripande syftet med projektet är att stärka och utvidga samarbetet mellan länder i Afrika och EU inom biobanksforskning.
- Anmäld litteratur
-
Anmälan. L. Pfirrmann, Das skandinavische Transparenzgebot im europäischen Recht. Herkunft, Entwicklung, Wechselwirkungen und Systematik eines verfahrensrechtlichen Grundsatzes, (Schriftenreihe Europäisches Recht, Politik und Wirtschaft), Nomos, Baden-Baden 2016, 227 s.
-
Medverkande